LifeasHanna

Varför vill de flesta framstå som perfekta och vad är egentligen perfekt. Jag vet själv att jag inte är perfekt, mitt humör är inte att leka med och jag får damp utbrott. Mitt hår ligger itne alltid som det ska och ag mår piss ibland men varför gräva ner sig i det. Ett till av mina problem jag gräver ner mig i det och tar lång tid för mig att komma öer saker, utår kan jag verka normal men allt sitter på insidan och som för vem som helst så brister det ibland.

Varför kan man inte bara inse att man har brister, göra något som kanske kan förbättra negativia sidor, jobba på problemen. Medge att man kanske inte är bäst på allt, att man har dåliga dagar och att man bara är mänsklig.
Det är mänskligt att göra fel, ha dåliga sidor och göra bort sig ibland. Varför kan inte alla bli accepterade.

När jag tänker efter så känner jag mig väldigt elak mot ett få antal personer från min gamla klass, inte hade de gjort mig något men ändå var jag som jag var och inte bara jag utan alla stötte ut dem. Hur kommer det sig att endel personer bara blir utanför. Hur omoget det är att snacka skit och se ner på andra, vilket utfrysning faktiskt är.  "Den som blir pluggar och blir mobbad i skolan av den som skiter i allt får sedan sin revansch när de ute på jobbmarknaden är och påväg till banken de går." Hoppas ni förstod citatet är lite som skrattar bäst som skrattar sistt, pluggar du inget får du ett skit jobb och pluggar du kan du med rätta viljan och i dagens läge kontakter gå hur långt som helst, när ni sedan får era löner skrattar den gamla pluggisen åt den gamla coolingen från 7an...