Ormar
Ormar är det värsta jag vet, har riktig panik för dem, de som vart med mig när hundar kommer kan kanske förstå om jag säger att min orm rädsla är 100 gånger värre.
Min kära far var just och berätta om ett fynd man hade gjort i Colombia, en orm lång som en buss och tjock som en människa. Höll på att få panik ända tills han sa att den var död och troligen inte fanns kvar, vågar inte läsa artiklarna om de.
Ibland tror jag att jag måste söka hjälp för min rädsla, kan inte läsa, se bilder eller film om just det djuret bara jag skriver om det just nu har fått mig att lyfta fötterna från golvet och känna hur det kryper i kroppen. Inte heller har jag någon förklaring till min panik, inte kan jag minnas någon händelse från min tidigare barndom som skulle kunna ge menn.
Aldrig någonsin kommer jag glömma Thailand sommaren 08, var på någon flytande marknad och vänder mig om, kroppen bara börja skaka och tårarna spruta inte ett ord får jag fram, folket runt mig tror jag får anfall tar lite tid för dem att första att det är den stora "turistormen" (sådan man har runt halsen och tar kort på), mannen men ormen förstår inte engelska och eftersom han tror jag får anfall kommer han bara närmare och paniken stiger inom mig. När någon lyckas få honom att förstå att jag har panikattacker för hans drogade orm stoppar han ner den i en låda. Minns hur jag tyckte det kändes som timmar fast de hade gått några minuter, aldrig förr hade jag velat lämna en plats så mycket som jag ville då. När jag trodde allt var över tror ni inte ormen börjar ringla sig upp ur lådan som mannn lämnade kvar, hela tidien trodde jag att den skulle komma mot mig och ringla sig ner i båten som skulle ta oss därifrån.
Töntigt eller ej tror de är en av mina värsta upplevelser
Min kära far var just och berätta om ett fynd man hade gjort i Colombia, en orm lång som en buss och tjock som en människa. Höll på att få panik ända tills han sa att den var död och troligen inte fanns kvar, vågar inte läsa artiklarna om de.
Ibland tror jag att jag måste söka hjälp för min rädsla, kan inte läsa, se bilder eller film om just det djuret bara jag skriver om det just nu har fått mig att lyfta fötterna från golvet och känna hur det kryper i kroppen. Inte heller har jag någon förklaring till min panik, inte kan jag minnas någon händelse från min tidigare barndom som skulle kunna ge menn.
Aldrig någonsin kommer jag glömma Thailand sommaren 08, var på någon flytande marknad och vänder mig om, kroppen bara börja skaka och tårarna spruta inte ett ord får jag fram, folket runt mig tror jag får anfall tar lite tid för dem att första att det är den stora "turistormen" (sådan man har runt halsen och tar kort på), mannen men ormen förstår inte engelska och eftersom han tror jag får anfall kommer han bara närmare och paniken stiger inom mig. När någon lyckas få honom att förstå att jag har panikattacker för hans drogade orm stoppar han ner den i en låda. Minns hur jag tyckte det kändes som timmar fast de hade gått några minuter, aldrig förr hade jag velat lämna en plats så mycket som jag ville då. När jag trodde allt var över tror ni inte ormen börjar ringla sig upp ur lådan som mannn lämnade kvar, hela tidien trodde jag att den skulle komma mot mig och ringla sig ner i båten som skulle ta oss därifrån.
Töntigt eller ej tror de är en av mina värsta upplevelser
Kommentarer
Trackback
